Tåget på perrongen
det åker ingenstans
Maskinen står stilla
har fått sin sista dans

Med kolkraft och ånga
det hade sina stunder
Vid rallar rosens spår
ett skenande vidunder

På spår av härdat stål
det reste genom världen
Ett koppel av vagnar
det följde med på färden

En konduktör i mössa
och knappar som blänkte
En färd genom naturen
ett äventyr det skänkte

Från vagnarnas fönster
en utsikter som var skön
Genom skog och slätter
en färgprakt så grön

Ur skorstenen låg röken
som dimmoln över vatten
Hur ångvisslan spelade
det hördes genom natten

Det dansats har på räls
och rullats många mil
En ångloksdans är över
med upprymdhet och stil