går vilse i torrlagda hamnar

bygger tempel av kvarglömt bråte

de sista eldarna tänder sig själva medan jag

blåser ut den svedda lungan

för rökpelarens höjd och ropet efter

de som aldrig stannar här

går runt elden och

gör om mig till två

viskar förlåt och förlåt tillbaka när jag

viker mig för glöden

sätter mig upp i hopp om att jag drömde

räknar skeppen igen och förstår att jag är vaken

förstår att jag är väckt

går