Sitter i fikarummet, vardagstrivialitetens högborg.

Jag försöker att separera mina drömmar
från verkligheten
men befinner mig plötsligt på en strand

På stranden sitter det en dvärg och tigger
han pekar på mig och skriker med kraftig läsp:
-Den fria viljan förutsätter fria förutsättningar!
-Den fria viljan förutsätter fria förutsättningar!

I ett desperat försök att fly mitt nu utpekade öde
låser jag in mig på en toalett med G.E Moore
Vi upprepar den konditionala analysen förträfflighet
tills logiken åter får ett grepp om mig.
Jag flyr till hamnen och tar värvning.

På min seglats över haven efter sanning
leder sanningssägarna slutligen mig på grund.
Just när jag håller på att drunkna i ismer
ror mannen med rakkniven förbi och hojtar

"Det finns en sanning men inga uttolkare"

Ismerna blir meningslösa, drömmarna och verkligheten
flyter ihop. befinner mig återigen i fikarummet.

Kan ej längre förmå mig själv att se mina kollegor i
ögonen
Kan ej längre vara kedjad vid deras
verklighet

Jag reser mig upp och går