Och ändå, när jag tänker på hennes steg
genom mina släckta rum,
på hennes ögon som nästan lyser i mörkret,
det är då doften återkommer,
hennes underbara doft av djur, av kvinna.

Det är kött och kön, naglar, hesa skratt och blödande poesi.
Det är vildrosor, tistlar och ett helt jävla badkar fyllt till brädden med pernod.
Hon skrev med saliv på hud.
Hon skrev: du skall alltid tillhöra mig