När dina ord har slutat komma
Du vet att mina ögon tåras
Hur känns det att se
Dina hårda ord såra
i min så glassköra själ

Hur känns det att se mina ögon
Som lyser upp stjärnhimmelen så blå
Grumlas av dina ord
Som du kanske inte ens mena skulle såra

Dina steg stannade aldrig
Ljuden försvann på andra sidan
jag bad dig sluta
Men du kom bara fram och
gav mig en blick av is, innan
du slog mig på kinden och sa ord
som du inte ens mena att såra

Dina steg gick mot köket
Min skugga stod kvar slagen till blå
En kniv i din hand
Släpandes mot min vägg
Närmer du mig
Ett hugg efter ett annat
Som kanske inte ens skulle såra

Du rullar in mig i en matta
Den som jag fick av min pappa
Du släpade mig till ditt garage
Körde iväg med mig i ditt bagage

Du stanna din bil efter flera mil
Tar en spade och gräver
Grop som du sedan svor åt
Ner med min kropp
För jag var så lite värd
Då ingen förstod än idag
Då du går där som ingenting har hänt
Efter att ha sagt ord
Som kanske inte ens skulle såra