Hösten närmar sig,
med alla lövens färger,
vi sågs igen/vi som hade de tufft,
vi som inte växlade ord,
vi som bytte iskalla blickar,
ingen av oss/vågade ta steget,
gråtens tysnad gjorde oss stumma..

En dag/alla löven låg på hög,
då sa jag hej till dig,
du vände dig om,
tittade runt/som du inte förstod,
att det var dig jag sa till..

Sekunder blev till minuter,
minuter blev till timmar,
timmar blev till dygn,
dygn blev till dagar,
dagar blev till veckor,
veckor blev till månader,
månader blev till år..

Här står vi idag,
tajta som aldrig förr,
vem kunde ana,
att du min själ,
skulle åka till världens ände,
och jag fäller sanningens tårar..

Du sa en kylig natt,
då jag fällde tårar efter tårar,
det är över innan du ens blinkar..

Tar min kudde/kramar den hårt,
tänker tyst för mig själv,
hur ska jag klara mig utan dig,
fäller sanningens tårar..