Ljuset kastas från ovan
blinkar vackert i kväll
växer där ovan molnen
stjärnor födda en gång

Ett blinkande ljus i natten
vid månens fulla prakt
där tar de gärna täten
och leder den vilsnaste själ

I ett band de tindrar vackert
när molnen slumrar gott
ger oss den sanna glorian
för de som passerat på vägen

Himlavalvets värmeljus
ger kärlek till levande väsen
till de utan tröst i sinnet
sträcker de ut sina händer

De går i en bana runt livet
dansar på sköra trådar
när dårskapen står på tronen
sitt ljus de har sin själ

När regnet faller från skyn
de spelar en glad symfoni
speglar sig lätt i glansen
på en bädd av kärlekens lön

Vintergatans små änglar
de håller varandras hand
sjunger visor om kärlek
på en våg av röd smaragd

Mot jorden faller de stilla
när tiden räknat sin gång
släppt sin tro på det goda
i ett timglas oändlighet