Nu spelar syrsorna igen
och skymningen faller
augustimånens skönhet
tänder stjärnorna då

Det står en melodi
välkänd för våra öron
syrsornas serenad
i sensommarens rum

Så färdas vindarna
stillsamt över ängarna
där björkarnas nyans
har övergått till gult

Där kvittrar fåglarna
en avslutningskonsert
vid kvällsbrisens platå
flyger de mot södern

Så sjunger frosten
till harpans melodier
snart är hon övergiven
den vita sommarkatten

På linan hänger tvätt
kvarglömd sedan länge
semestergästens glädje
ryms kvar i minnena

Så vissnar blommorna
och lägger sig till ro
ängarna blir tomma
när nattljuset briljerar

Där bredvid granliden
står kungen av vinter
yster och förväntansfull
att lägga sig på marken

Så vandra hösten stilla
sin färd i människoland
det lägger sig ett lugn
och sinnena går till ro