Snöyra,
knähög snö,
spade i händerna,
skottar mig fram,
tungt,
sakta

Tänker...
det är som livet,
med små spadtag fortsätter man,
framåt

Vägar yr igen,
man skottar vidare,
önskar större skyffel.
Somliga dagar,
krävs snöskuff
för att alls komma vidare
på livets snövägar

Då olycka slår till,
i vintervitt,
räcker spadar, skyfflar, skuffar
ingenstans.
Ge mig en plogbil
för att orka framåt

I de värsta stormar,
försöker, försöker...
kastas tillbaks,
in i snöyran,
greppar åter spaden,
skottar, skottar...

Och se...
visst...
eller...
ja visst, är gången lite bredare,
lite framkomligare...

Det kanske finns en väg,
ännu en vinter...