Vid Kopparmärra möts de,

nästan omedvetna om Karl den niondes Göteborg;

det är lättare att ses här än vid Brunnsparken

För parken är inte längre en park,

utan en stenlagd och asfalterad yta,

sönderskuren av buss- och spårvagnslinjer,

bestyckad av hållplatser och ett och annat korthus

Människor svärmar över platsen,

som humlor som kretsar kring det nödvändiga

Någonstans ringer en klocka,

men vi

         ser bara varann

© Birgitta Wäppling, 17 augusti 2013