Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Vita brev #17 (på franskt köksbord)

 

 

St. Raphaël, fredag 6 mars

 

Bonjour B



Det är en vacker morron, den liksom rinner in över mig från balkongfönstret och jag etsar fast din teckning på näthinnan, jag tar med mig den genom dan. Men mest av allt tar jag med mig att du faktiskt är här hos mig. Det är något vackert över det som är omöjligt att slå bort. Be mig inte förklara...

Du behövde en promenad, saltstänkt luft och friskhet. Bakruset som tar ut sin rätt antar jag, du hällde i dig bra av det lokala vinet igår kväll. Du var väl nervös, du blev babblig, var nog rädd för dom tysta döda ögonblicken, för vad som skulle finnas där. Man är ju alltid lite mer påverkbar för alkoholen efter en resdag också, det hjälper ju inte till mot baksmällan direkt. Ja en bitande strandpromenand och havets frustande i skinnet får en att vakna igen, gör dig nog gott.



Jag fick min post hit innan jag gick, där är nåt du kanske vill och borde läsa. Det ligger i ett kuvert här intill:



“Jag känner dig inte och du känner inte mig. Men jag hittade några brev du skrivit till min fru när jag rotade igenom hennes saker nu när hon är bortrest. Jag läste inte i genom dem ordentligt, ögnande bara i genom snabbt. Kanske är hon hos dig? Jag vet inte och jag vet inte om jag vill veta egentligen. Du verkar efterhängsen, “bad company” och nästan lite creepy, men samtidigt är det som ni har något speciellt band du och min fru. Jag kan inte sätta fingret på det.

Varför skriver jag till dig? Ja, för jag är frustrerad och vansinnig, kanske låter jag sansad, men det är jag inte. Jag vet jag är ett svin, jag borde lita på henne, inte svartsjukt rota i hennes privata saker. Men jag hittar ju sidor där jag inte kände till (bl.a. en undangömd dildo och ett paket cigaretter). Det är som att jag inte känner henne, det gör mig besviken och förbannad, och jag ger mig fan på att det är ditt fel. Dom där brevren tyder på det.

Hon har rest bort, har varit i Halmstad, Göteborg och nu till Italien någonstans, efter vad hon själv säger i alla fall. Jag vet inte vad jag ska tro, hon kanske är med dig där någonstans eller kanske vet du något jag inte vet. Jag förväntar mig inget svar från dig förstås. Men du ska ge fan i min fru! Inte ge henne några dumma idéer. Håll dig till det som är ditt. Det här är en varning, kommer jag på dig igen att du fortfarande har nånting att göra med henne blir det inte lika angenämt.



Fuck off



Biancas man Björn”



Jag hade hoppats se dig innan jag försvann för dagen. Måste in till Cannes, kommer att vara upplåst där hela dagen. Ta en taxi in dit ikväll så ses vi på Restaurant La Cave vid halv nio. Då kan vi pratas vid ordentligt, med lite mindre inverkan av vinångor kanske.



Hoppas du får en fin dag



Kram och ses senare /D





Ps. Gör dina kameror skjutklara och ta med dom, kan komma väl till pass. Ds.



Pss. Jag har kredit på affären som ligger runt knuten till vänster en 30 meter upp i backen om det är något du behöver handla, bara att hälsa från mig. Dom slänger ihop gudomliga baguetter och sallader på begäran. Dss.






Övriga genrer av theperna
Läst 527 gånger
Publicerad 2015-03-13 15:14

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


petter rost
Och jag vinglar in lite från sidan, som vanligt i ditt och Melonas "växelpoem". Men mitt begär efter att få tid att själv – om ingen annan gör det – ställa samman era brev i ett samband... till den bok ni sannerligen är i färd med att skriva. Er "växling" är långt ifrån läsvärd – den är stor litteratur! Jag höll på att säga i skuggan av när det tills vidare snarare är tack vare poeter.se som ni håller på att föda fram en litterär skapelse som måste få komma upp och vidare. Jag återkommer till dej och Mel om detta. Och hungrar så länge vidare.
2015-03-16

  Melona
Vive l'amour
2015-03-13





  < Nästa text
< Föregående