Den tankfulle mannnen
tycker att nuet är tiden
mellan morgon och kväll

För egen del handlar
det om sekunder

Jag tänker på imamen i Göteborg
som blev intervjuad om sitt arbete
med att försöka förhindra rekrytering
till IS.

Hans exempel var en deprimerad
yngling som såg IS som ett meningsfullt
alternativ till självmord.

Den poetiska ådran
(om den nu finns)
känns lamslagen av
händelseutveckligen
i världen. Nyheterna
gör mig ytterst prosaisk.

Den privata svären
blir minimerad med
tanke på allt det lidande
som finns och pågår.

Snarare känner jag för
att engagera mig
i den kamp som måste
föras för att återvinna
tron på mänskligheten

Duggregnets takdropp
runt stugan, låter som steg

djur eller människa?

Ridåer som sprattlar
och rasslar av liv

Norrskenets dramatik
fyller mig med förundran

En koloni av skator
landade på grannens tak

tysta som möss

Han befann sig i stormens öga

Den stormiga och kaotiska tillvaron
kändes ibland som ett utsatt läge

Dock fann han en ständig tröst
i den kärlek som övervann oron