Att sluta röka

är att byta identitet

som att lära sig ett nytt språk

En molnskådare jag är

sommarmoln mörknar mot höst

himlens dramatik tar aldrig slut

Lyssnar på Sinatras songbook

när vinet  drygas ut av regnet

ber dig om ursäkta för min livsstil

När hon lämnade
Hälsinglands sköna kullar
och flyttade till Roslagen
började det hända saker.

Buskage och skogspartier
sågades ned och en ny liten stad
växte fram.

Det var ögonen och blicken som fångade
hans känsla och som fick honom att vilja
gå vidare.

Tanken och drömmen fanns men inte
verkligheten. Risken för felsteg fanns
som dåligt minne.

Men att våga något nytt var också
en längtan.

Efter år som flytt saknar han dock
den känsla som ensamheten ger tillbaka.

Men i kvalet mellan då och nu
väljer han nuet.

Om han i berusningens ögonblick
såras av ord om upprepning
tar han det som ett pris som är värt
att betala för intimitet och kärlek.

Det fanns en tid
med mycket undertryckt energi

Ett sökande efter utvägar
där egentligen bara musiken
hade språket

Och mer sällan blev möten
med människor särskilt kreativa
med vissa undantag.

Dock var mötet med poetvännerna
ett genombrott och en produktiv kraft

Idag är allting annorlunda

Den poetiska instinkten
dödades
av den universella sorgen

- Tror du på gud, undrar jag.

- Äh, jag vet inte, kanske, ibland undrar jag vad som är meningen med allt. Våra sinnens intryck är ju det enda som vi vet något om. Men det kanske finns en verklighet bortom sinnena som vi inte kan greppa…

Jag kan förstå

den värme du känner

i dina nära relationer

Min avsaknad av liknande

tar jag med jämnmod

Står sent i livet
och betraktar vår stora
för-gäng-lig-het

Smalspåren lyser
röda av bakljusen
från bilar i kö