Albert
72 år
Böcker
Fyrtio dar i öknen
Efter öknen, andra dagen
Andra dagen
Det är konstigt Men jag har blivit
lättare
sedan jag fick höra att du fanns igen. Mycket lättare. Och jag går
fortare.
Mycket fortare. Och jag är
trevligare. Och jag
andas lättare.
Det är ganska avslöjande och hemskt. Tänk att du betyder så mycket för mig. Det är egentligen alldeles fruktansvärt.
Jag kan inte få dig. Och jag måste få det jag får av dig av någon annan. Eller måste jag bli mindre beroende av det jag fått av dig. Men det kan jag inte bli. Så jag måste få det någonstans.
Och hon sade: "Följ mig!" Och han lämnade allt och följde henne.
Då sade Almitra: "Tala till oss om kärleken." Då kärleken kallar er, följ henne. Fastän hennes vägar är branta och svåra. Och när hennes vingar omsluter er, överlämna er då till henne. Fastän svärdet som är dolt i vingarna kan såra er.
Och när hon talar till er, tro henne, Fastän hennes röst kan lägga era drömmar i spillror, såsom nordanvinden ödelägger trädgården.
Ty liksom kärleken kröner er, skall hon också korsfästa er. Liksom hon är till för er växt, så är hon också för er tuktan. Liksom hon stiger upp till er högsta höjd och smeker era spädaste grenar, som skälver i solen, skall hon nedstiga till era rötter och skaka dem där de klänger sig fast vid jorden. Liksom sädeskärvar samlar hon er till sig, hon tröskar er för att göra er nakna. Hon siktar er för att skilja er från agnarna. Hon mal er tills ni blir vita. Hon knådar er tills ni blir smidiga. Och sedan överlämnar hon er till sin heliga eld på det att ni må bli heligt bröd till Guds heliga fest.
Övriga genrer av Albert Läst 603 gånger Publicerad 2006-04-28 16:02 Spara bokmärke Kommentera text Privat textkritik Skriv ut Spara som PDF
|
Nästa text
Föregående |