Och slinkan slank in
som giftorm att med
kluvna tungan vädra offer
att förgifta med sitt försmädliga
tjuvspråk som hon stulit från
någon annans skitiga trut
att till ytterligheternas gräns
förpesta omgivningen med
sitt virus som bland hanrejer
och skurkar välkomnas med
hatten af,
jomen ! den bedragerskan
känna man alltför väl till,
som störta imperier och starta
inbördeskrig,upplösa släktband
och gå ärenden åt fienden,
så vad har hon att säga till sitt
försvar mer än att fortsätta
slingra sig som ormen runt
kunskapens träd.

Akt III
Harriet : Jag tänker inte nedlåta mig
spela en så nedsättande kvinnoroll
där kvinnan framställs som upphov
till allt ont.

Ågust : Men hon behöva ju icke spela
enär hon endast behöfva uppträda
som den hon är.

Harriet : Som han tar ut sin frustration
mot kvinnan genom teatern är det inte
underligt alla hans äktenskap upplösas.

Ågust : Som teaterapa frotterande sig
bland idel kurtisörer har ni alla visat
på en degenererande moralupplösning
som bara det voro värt ett drama som
afskräckande exempel där till o med
horerna i Amsterdams glädjekvarter
äro ärbarare.


-
-