Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  När jag såg tillbaka...


Jag anade aldrig



Jag anade aldrig

Jag anade aldrig hur blottad jag var
fast jag gick genom livet helt naken
Jag frågade aldrig och fick inga svar
fast jag frös....
och blev kall om ryggen och baken

Jag fattade aldrig att jag var så naiv
att jag trodde på allt som blev sagt
jag log
och sa ja
till allt som lät bra
utan att va´på min vakt

Så vilsen,
frusen och nött
och fasansfullt trött
slog jag bakut
till slut

Jag anade aldrig hur skönt det är
att säga Nej och inte va rädd
och tro på sig själv
och vara varm och kär
och att både va naken och
klädd




Fri vers av Mia Marcus
Läst 888 gånger
Publicerad 2006-08-23 18:22

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  Cajsa
Ibalnd är det skönt att få kunna säga nej vilket jag själv oftast har svårt med!
2006-10-22

W.Riter
Våga vägra, våga säga nej...skapade jag som mitt eget motto för ett antal år sedan. Det var ett skönt steg att ta.
Känner igen mig i din text.
2006-09-08

  Bodil Sandberg
En stor och fet 5:a för denna nakna och poetiska sanning....rimmen sitter som i Greta(ett uttryck du kanske har hört) betyder positiv kritik i vilket fall!!!Kram
2006-08-23





  < Nästa text
< Föregående

Författarens senast böcker
tid och otid
Lev
* se alla