Kluven så vid tanken
den trillar ifrån träd
en skvallrande ytlighet
lika farligt är det grumligt
någonannanstans
är det förvirrat svårt
att se på
när någon älskar
och jag sätter mig upp
för att förstå .

Jag minns luft
mellan oss
med speglar
drar jag mig bort
längtar inte längre
därför hoppar jag
sakta emot
luftens tryck
med pannans svett
det känns att änglar
är nära nu
och jag som saknade hud
kan sakta bevakas nu