Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Greta Kapitel 4


Greta satt vid telefonen, med en bok fylld av gamla vänner. Vissa var vid liv, andra bortglömda, men också alltför många, döda. Det var svårt att få nya vänner när man nått en vuxen ålder, men det var ingenting mot när man blivit gammal och börjat lukta annorlunda.

Spelar ingen roll hur många gånger jag försöker så lyckas jag aldrig tvätta bort ålderdomslukten. Det är en besk karaktär som påminner om frukt, gammal frukt. Till och med gamla älskare försvinner då, tänkte hon med ett leende. Ett leende som innehöll mer smärta än glädje.

Visst kan vi ringa varandra men jag ser dem aldrig här. Så är det de, jag eller en simpel kroppsodör som gör att människor sakta glider isär. Kanske var det bara en del av livet.

Hon la ner boken igen, utan att ringa, och slöt ögonen för att treva i minnet efter något från sin ungdom. Något, som kunde placera ett mer naturligt leende i hennes ansikte.






Övriga genrer av Hans w-art Westlund VIP
Läst 716 gånger
Publicerad 2008-02-14 08:34

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  snöö
Denna text gör ont att läsa...Man ställer sig frågan om det måste det bli så? En mycket bra skriven text.
2008-02-16

sunnanvind
gillar dina texter om Greta Hans...tänker på mormor hennes alla vänner är döda...då går det inte att ringa...men nu börjar de komma på besök på nätterna...då speciellt hennes mor & far...
2008-02-15

  Maria Malm VIP
Ja, det blir väl antagligen så..
2008-02-14

Laijza
Ja, oj, så blir det. Men din tanke gillar jag.
I morse sa min son att han så gärna ville åka till Greta (?), tror han mena kreta..:-)
2008-02-14





  < Nästa text
< Föregående