Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  1981 eller 1982 skrev jag detta flöde av ord, vid mitt dåvarande favoritbord på Konserthus Caféet i Stockholm - RIP! Befann mig i inledningen av den period då jag alltmer började minska mina engagemang inom dansen och musikens värld ...


Ensamhet

Ensamhet
är en ganska stor angelägenhet
Ensamhet
är nästan varje människas verklighet ...


Sitter på ett litet ställe
ser en massa människor som väntar
på ett avlägset tillfälle ...

... att få bryta sin ensamhet ...

Vänner som
pratar med varandra
Vänner som
ser sig omkring
Vänner som
sviker för någon annan
för att de väntar sig något annat
än ensamhet ...


... även om den nu råkar vara delad
med några andra ...

 

Ensamhet
är en ganska stor angelägenhet
Ensamhet
är nästan varje människas verklighet ...


I allmänhet
vill man vara tillsammans
I synnerhet
om man inte har någon annan ...


Tiderna ändras
Dagarna flyr
Du hinner inte med
så du stannar och blir kvar
- Kvar i en ensamhet
kvalmig och het ...


- En realitet ...

... var och ens egen verklighet ...


Galenskap
eller säg vad du vill
Galenskap
men det är faktiskt så det går till ...


Jag tittar på dig
- och du tittar på mig ...


En avgrund skiljer oss åt
Vi ser en bro över till varandra
Vi tittar en stund ...


... tar ett steg ...


Tystnaden sig över oss sänker...


Tiden flyr
hinner aldrig säga någonting ...


Hem!
Måste hem
Till vilket hem?
Hem
någonstans ...


... jag minns inte var ...


Hem
om det finns något hem
Hem
ifall det fortfarande finns kvar ...


Jag tittar på dig
ber dig om svar
Du ser på mig
med undran i blicken ...


Hem?
Vilket hem?
Hem?
Hemma hos mig
... eller hemma hos dig?


- Också ett djävla svar!


Vilsenhet
nästan allas vår angelägenhet
Vilsenhet
något av varje människas verklighet ...


Tider
som ändras
Dagar
som flyr
Alla som våndas
inför gryningens
bistra realitet

- Vilsenhet ...

 

©Peter Stjerngrim




Fri vers av Peter Stjerngrim VIP
Läst 1078 gånger
Publicerad 2005-06-20 22:29

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  ej medlem längre
Denna poesi borde också vara allas vår viktiga angelägenhet. Så hjälplöst fångad in i ditt ordflöde som berör mig så just nu! Tack igen!
2016-02-12

Micael Axelsson
Ordflödet är fantastiskt, jag flyter fram rad efter rad, med den röda tråden som leder mig genom verket. Inte någonstans haltar det, och till slut når jag fram till änden där det knyts samman. Ja, de flesta av oss kan säkert relatera till det som sägs o förmedlas i denna text.

Tack för att du skickade mig till detta verk, vilken gått mig helt förbi.
2016-02-12

Suddad
Tack för en väldigt fin läsning!
Underbart att ensamhet har en ensam tolkning.

2015-08-04

P-E-H
Ett fantastiskt ordflöde som griper tag i mig när jag läser.


2015-03-10

  Agnieszka
underbart skrivet. (och som alla andra säger jag att rytmen vibrerar ut i tårna)
2005-06-25

  ej medlem längre
rytmen är helt fantastisk.. otroligt bra tempo och rytm.. blir lyrisk och det är ju bra med tanke på att jag läser en riktig poet..
2005-06-22

  Sara Se
Håller med föregående kommentar om att du har jättebra rytm. Det är samma säkra rytm som du har i så många andra texter och som gör dem så härliga att läsa.
Ja du har rätt i att ensamheten och vilsenheten är varje människas verklighet. Lite lustigt att man så många gånger ändå är så rädd att gå över den där bron för att bryta ensamheten när de flesta känt precis likadant någon gång i sitt liv.
2005-06-22

madinsane
*stampar takten* det är som en sång.. rytmen är makalös och jag sitter och diggar med.
2005-06-20





  < Nästa text
< Föregående

Författarens senast böcker
Ett härbärgerat Universum
* se alla