när jag konfirmerade mig
hade jag en präst som hette
agneta

hon och jag tyckte inte
likadant

jag sa jag trodde
man föds igen
och dör igen

fast inte i
samma kropp

då sa hon nej
så kan du inte
resonera

tänk du kan ju födas
till ett svältande barn

på afrikas heta
savann

nej elin
så kan du inte säga
eller mena

när jag var liten
och ja det gäller nog
nu också

då hade jag ett hett
temperament
och en envis
ställning
till det mesta

agneta du var tjock och fet
och jag får tycka som jag vill
dina tänder växte på varann
och dina valkar likaså

du har ingen rätt som helst
att säga vad jag ska tänka
på

när jag konfirmerade mig tyckte jag
kyrkan var rätt mysig
fast jag fick ångest av doften
luktade äckliga biblar
som solkiga fingrar
för många fingrar
kladdat på

min vän edith sa att i godisskålen
på fiket
vi hade alltid en sådan kring påsk
där finns det spår
av både bajs och
sperma

så vi behöver inte ens spåna
vad som finns på
alla bibelsidor

när jag konfirmerade mig fick vi stå
längst fram i kyrkan
och håkan som spelade gitarr
satte på älska mig
med ainbusk

sedan fick vi stå och stirra
stirra
som apor med håliga ögon
på våra föräldrar
på kyrkan

men jag tittade bara efter en enda sak
jag tittade efter dig gud

men du ämnade inte dyka
upp