01
När natten ännu var ung och jag hade drömt igen så fint
Om dig att mitt hjärta återigen kändes så där tungt
Klädde jag på mig och gick ut en sväng till parken intill
Dit jag alltid brukade gå när dina känslor för mig inte räckte till
Du var alltid i mina drömmar och det banka så hjälptlös inpå
Tills den natten då jag äntligen träffade dig på, i de
Röda Rosornas Park, Röda Rosornas Park

02
Stod på den ensamma bron där i mörkrets skuggas vrå
Känslan att nu ger jag upp kom ständigt tätt inpå
Men då kom du som ett tyst vandrande ljus
Smekte mina läppar och tog långsamt min hand
Kom går vi hem till mig, viska du i mitt öra
Jag lovar att älskling att föralltid behålla dig, i de
Röda Rosornas Park, Röda Rosornas Park

03
Varenda ensam natt hade jag drömt om att
Få träffa dig som nu i en såda här ensam natt
Dina fingrar lekte i mitt hår men jag visste att mer skulle jag få
Mina tunga andetag på din nakna kropp kändes så hätligt ändå
Måste vi låta detta sluta gå, jag vill aldrig sluta drömma på
Dina långsamma rörelser känns överallt utanpå,
Jag kanske ändå älskade dig, vad det enda jag kunde tänka på
Jag lovar älskling att för alltid behålla dig, i de
Röda Rosornas Park, Röda Rosornas Park

04
Ensamma gick vi i parken dagen därpå
Köpte dig ett par rosor att kunna hålla på
Din närhet kändes så betryggande inpå
Att jag tillät mina ögon falla ner så jag kunde drömma på
Stanna hos mig, var det enda jag kunde säga
Jag stannar för alltidf, vad det du alltid brukade säga
Då vi långsamt vandrade på då jag
Lovar att för alltid behålla dig, i de
Röda Rosornas Park, Röda Rosornas Park