Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  En text om Liten igen....


Funderingar på vintergatan

vacker skärande vit

så ren

så man nästan får ont i ögonen

 Liten  sitter brevid faster Vanja

som kör bilen

hon är visst äldre än pappa

men det syns inte

konstigt det här med ålder

hon försjunker

framåt in i

natten mörkret

snöglittret på

trädens grenar

som tynger ned

mjukt ser det ut

månens förtrollande sken

allt blir som kristallerna

som blänker därute

sådan är  tiden

mjukt ljus silar

mörker mellan träden

gnistrande  mot vägen

en magisk resa

genom framtiden

sådant blir nog själva livet

helt klart

undrar om faster Vanja vet det




Fri vers av Carola Zettergren
Läst 538 gånger
Publicerad 2008-08-16 17:58

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  Bodil Sandberg VIP
En helt underbar text..ögonblicket du fångat..ser Liten..hennes huvud lutat mot rutan..blicken mot alltet..stjärnornas blänk i tindrande pupill..suveränt..applåder!!!
2008-08-19

Ilona _L
Väl fångad känsla!
Gillar slutet väldigt mycket!
2008-08-17

* Ammi *
skön text .. i funderingar ..
2008-08-16

noname_realmind
Skön närvarokänsla i denna levande text!

Bravo! :))
2008-08-16

RogerIvan
Barnen "vet" liksom allt.
Innan de blir "vuxna"
2008-08-16

korpfjäder
Vilken härlig tanketext från en tid som varit men ändå är så levande. - hur är det - är livet sådant?
2008-08-16





  < Nästa text
< Föregående