Skymningen vaggar stilla dagen
mot den ljumma nattens famn
mot horisontens rosa kyss
skymningen vaggar stilla dagen
sömnig mot nattens timmar
om en stund tänds stjärnhimlen åter
om en stund börjar nattens
fågel viska tyst
att snart ,ja snart får vi åter
möta gryningen
men ännu är det skymningens
dotter som spelar sin lyra
ännu är det skyningens dotter
som tänder stjärnhimlens låga
i aftonens mörker
men snart skall åter
gryningens fågel  sjunga
för din vackra morgons dag