1

Man lär sig kyssa blixten
tugga tuggummi spela en annan
när man närmar sig världen
på sin mors lustiga arm
                            naken klättrar man upp
för stegen in i Huset byggt på pålar över Vattnet
in i en annans hus över golvet
högt upp i ett mäktigt medvetande
kallat Papua eller Svea rike eller Goda Hoppsudden
eller Det Krökta Rummet
man finns
nånstans                 i lyxsviten
skyddad av vakter
man har en Rund drottning som gillar Brottning
en nattvakt med svart bälte i karate
han övar yoga / man äter      
ris från terrassodlingar i Vietnam
blandat med tonfisk från Marockos atlantkust
nötter från Senegal spansk oliver svensk gurka 
            kaffe efter
från Peru        
sydostasiater i exil spelar tennis nedanför
på asfaltplanen & badminton i gräset
man kan hyra cykelbåtar vid campingen
& kanoter
är man luft för andra
kan de andas
man grönskar till långt in på natten
reser under bara himlar
besvikelse är som dålig andedräkt
något man undviker     

   2

Från sig själv rymmer man inte 
lika lätt som från Skolan eller Militärtjänsten
man kläddes ut
till dansande vahine från Tahiti
till glädje för alla vuxna kvinnor på en förskolefest
man minns: farfar
har man faktiskt sett
på kort
in i en annans hus har man gått
högt upp på hyreshusvinden var det kallt
det luktade rått nätstängsel undanställda minnen
där stod morfars skor där låg hans fiol 
man såg den man kunde bli
en som målar en vägg som ska rivas
man inbillar sig att man förklarar
men visar blott att man förstått
in i en annans hus har man gått 
in i andras kroppar mången gång
men ännu ej till fullo upplyst
man finner råd när man är utan
man gör en sol av den ostekta äggulan
en jord av det rökta fläsket intill
man går längs Stängslet ropar svär
hör ett högt tydligt hårt hyssjande nära örat
                               sssccchhh men ingen är där
: en första akustisk hallucination kanske
eller en ljudkänslig verkligt irriterad ande
man speglar sig i fönstret ser att man finns
man minns
            svallvågorna från den flod
som var full av hajar delfiner
den flod som bar Noa
han som plockade med sig några snäckor hem
man andas här dansar sitter på en tron
man yvs över den muskulösa ömheten 
som letar sig in i en mjuk våt väntande köttblomma
man ler när man ger
ser vad man ger