En kall och frusen natt
trött och ensam flickan satt
Hon sålde svavelstickor små
och blicken den var grå

Modern och fadern var döda
därför fick hon ingen föda
Syskonen satt på ett hem
hon träffade aldrig dem

Hon frös långt in i märgen
och blå var ansiktsfärgen
Kläderna var grå och slitna
skorna något väderbitna

Hon kände ensamhetens röst
men kunde ej få någon tröst
Trots att hon ropa då och då
så fanns det ingen hjälp att få

Hon ville gärna ha en säng
men hade inte någon peng
Försäljningen gick inte bra
svavelstickor ville ingen ha

Hon tände så en egen sticka
som låg i hennes ena ficka
Hon kände värmen i sin hand
i detta bittra kalla land

Hon somnade i lugn och ro
värmen inom henne kunde gro
En man kom fram med lite bröd
men då var flickan redan död