Tävling

Den jag älskar kommer till mig om natten. Det finns inget annat sätt. I början var han ett ungt träd som vajade över mitt huvud. Hans grenar sträckte sig högt över mig och hans bark omfamnade mitt sköte. I våren skänkte han mig en spira, på hösten bar den frukt. Men trädet blev knotigt och dog. Nu är han en örn, en ung örn utan ålder och hans ögon speglas i mina. Fastän osedd, okänd, stannar han alltid hos mig. Aldrig lämnar han mig, och varför skulle han? Ännu bär jag barnet - vårt oändliga universum rymmer vilken örn som helst.