Tävling

i hus av utom;

vadar hon knähögt

lilla dottern - vår -

genom stjärnögd matta

som i skymningen nicka

väcker upp sugga

med solvarm käpp

och kådad sticka

Ropar hon: Hästarna!

detta dundrande hov,

bryter hål i fruset täcke

nya gropar

att i fingra,

smula jord

små skatter

söka - finna

längs armen

kryper, kittlar

räknar hon så tappert

äckelpigans alla prickar

1, 2, åtta, 5

bära med sig

alla hem