Natten och mörkret ger vika
Solen stiger upp över staden
Strålarna träffar hennes ansikte som försöker gömma sig under täcket
Hon vet vad som väntar när detta sker
Snart kommer första varningen
Varningen om att hon måste stiga upp
Hon gör sig motvilligt klar
med en klump i magen börjar hon gå mot skolan
Den stora byggnaden uppenbarar sig som ett monster
Snälla låt mig bara ta mig igenom denna dag tänker hon
Låt mig slippa prata så jag slipper få stryk
Hon har fått lära sig att det hon tycker är inget värt
Det hon anser är viktigt vill ingen höra
Hon går med sänkt huvud in i skolan
Ingen reagerar på henne som vanligt
Första lektionen gå bra och hon behöver inget säga.
När sedan andra lektionen börjar kommer frågan
-Anna vad tycker du?
Hela världen stannar upp och bara blir svart
Solen försvinner och täcks av arga moln
Allas ögon stirrar på henne
Dömande
Hon försöker ta sig ur det men tvingas svara till slut
När svaret är ute där kan det inte tas tillbaka
Nu vet hon vad som väntar
På rasten så försöker hon vara på öppna platser så hon ska synas
Ingen reagerar när allt drar igång igen
Slagen landar som stenar på henne och allt hon hör är
-Du har fan ingen rätt att säga vad du tycker din lilla jävla hora!
Sedan blir allt svart
Uppvaknandet på sjukhuset sker som så många gånger förr ensamt
Ingen vill ändå tro på hennes sanning om att hon blir misshandlad om hon säger vad hon tycker
Ingen vill ta henne på allvar
-Nästa gång hoppas jag att det aldrig blir ljust
Tänker hon innan hon lämnar sjukhuset och går mot mera mörker och mera smärta.
Nästa text
Föregående