Tävling

jag såg honom mest bakom glas

han stod på bakgården
till Grundtvigsgatan
i hatt och långrock

och trollade fram
ett dragspel ur resväskan

hatten var till att lyfta på
när han var klar
den låg aldrig på marken

han var alltid ensam
och spelade bara 2-3 låtar

det fanns ju fler gårdar

den första tonen
drog oss fram till fönstret

remsor rev vi ritsch ur tidningar
rullade in slantar i
och kastade ner

dom föll som snö kring musikanten

en gång sprang jag
dumt nog
nerför trappen med slanten

när jag kom ner var han borta
så klart

det här var stundens musik