Jag dricker din morgondag
ur det feta skohornets blå himmel
en salladsskål
syns rusa över solens bana
vi önskar något

att regnets kärlek till pyramider
registreras
av barnets symbios
med en gammal teveserie, ’V’

tvenne bergstoppar stoppar inga mord
inte ens Inga Gills toppar
skulle stoppa mördarnas nit
men det hör fan inte hit

kasta glaset över axeln
så fort du druckit gårdagen till
i gräset vilar skärvorna av ditt liv

en get hörs råma över kullarna i Paris
buljongens marschmusik känns sövande
strax sover vaktparaden
hästarnas tramp genom staden

hör opp
hör opp
o röstsedlars vitklädda lakejer!