Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

havet




vi var på väg
mot havet
och vi skulle flyga
så långt bort som det bara gick

och det var inte jag som skrek
och det var inte du som skrek
guds namn

när vågorna var som störst
höll du min hand
och sen hoppade vi
så högt vi kunde

och det var inte jag som skrek
och det var inte du som skrek
guds namn

och sen flög vi
en kort iiten stund
en hel evighet
så långt bort som det bara gick

och det var inte jag som skrek
och det var inte du som skrek
guds namn







Övriga genrer av Juki Jai-Mai
Läst 359 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2011-02-05 10:37



Bookmark and Share

  Pot Pourri
Efterläsningstanke: Vem skrek? Skrek någon alls..? - Skönt tolkningsbar - fri att associera kring. Ev skulle jag kapa bort en rad.. "så långt bor som det bara gick" eller bara ersätta den med "bort" på egen rad.. kanske, det kändes övermarkerat på nåt sätt för mig. Jaja, nåt läre jag ju pilla i :) För övrigt härlig 'resa' här! Tack för den J.
2011-02-07

  Mr Lindemann VIP
Ja, ett helt godkänt försök här med en dikt så
Skulle bara önska mig ett bättre avslut

Den föll lite där, på slutet, dikten alltså
2011-02-06
  > Nästa text
< Föregående

Juki Jai-Mai