När vi har utvecklat känsligheten inom oss
och känner vår egen och andras röster,
som en helhet, som ej längre går att separera
- ifrån varandra
tonfall, melodi & rytm, mjukhet, innerlighet
& kraft - en närvaro vi inte kan undvika.
Något vi behöver, närma oss, medvetet.
*
Samtalen, berättandet ur vårt inre, så gott vi känner oss
själva, hur vi nyfiket vill utforska, det okända som ännu
vilar någonstans mellan kroppar och möjligheterna...
allt agerandes uttryck, kreativitet och för livet - minnen
Vi för med oss omtänksamheten, livserfarenheten
& visdomen genom livet - det vore synd att inte utveckla
& bevara den - intakt
*
hur gör man för att blunda från klarsyn, livsvisdom & omtanke
att förbise och gå ifrån - sin medmänsklighet och kärlek?
vad som är signifikativt för vår personlighet, berättas ofta
i hur vi väljer att kommunicera med andra medvarelser
och vilket språk vi använder
*
och jag skulle kunna berätta
om ett ickeliv
om överlevandet
få dig att gråta
på 5 minuter…
men vad tjänar det till
*
varför kan inte medmänniskor bara finna inom sig
kärleken och tilliten
och dela den ödmjukt tillsammans
respektfullt - Med varandra
*