1. Vet… du-u var du hamnar, när du blir grå?
Du blir en kund, som bör vägas på våg,
vägas i guld i blöja våt
med rygg som gör ont och med fult liggsår.

»De skär guld med kniv, skiter i dig
så länge du tiger och ligger där snäll.
Så fraktar man bort guldet till Paradis –
och flyr långt bort ifrån skatter och kris.«

2. Och… nä-är du var ung och hade det bra
tänkte du nå’nsin på dag som idag:
blöjan skaver, det luktar skit.
Du kan knappt ens dra över dig din filt.

»De skär….. «

3. Se… hur vår ilska stiger, vi har fått nog.
Vi tågar bort över gator och torg.
Med rullator, i vanmakts sorg
”Nu skall ni få känna på åldrars mod!"

»Det är vi som har byggt upp vårt land.
Så länge vi lever vill vi kunna le.
Vi jagar bort er andra med kryckorna,
ty styra skall inte parasiter.«

4. Men… det var väl ingen som tänkte sig att
en gång nå’n här skulle stjäla vår skatt.
”Nu kräver vi räfst vid vårat Ting!
Vem sålde vår heder, sålde vårt skinn?!”

»Det är vi som har skapat allt här.
Vi är ganska många, vi har ett begär
att värdigt få leva den tid vi har kvar.
Så vi röstar bort er vid nästa val!«

5. När… vi så höjer rösten och utgör hot
då kommer här herrar, talar om bot
”Vad du behöver, vet vi precis:
vi säljer din själ till ett lägsta pris!”

»Sen skär vi guld igen, skiter i dig
så länge du tiger och gömmer dig väl.
Vi fraktar åter vinning till Paradis.
Där lever vi lyckligt på evigt vis!«