Övergrepp.

Handlar om makt, vanmakt, inte så mycket om bestraffning för tänkt begångna brott.

Inte om bestraffning i egentlig mening.

På frågan om hotet om straff, om bestraffning, hindrar vardagsmänniskan från att begå brott... är svaret dessvärre 'NEJ'.

Det är visserligen så att många nog av oss reagerar negativt på tanken att låta oss spärras in i fängelse för att vi begått brott.

Det verkar onödigt och dumt att begå brott, eftersom påföljden blir att man 'förlorar sin status'.

Även om man kan få för sig att livet är 'tråkigt', 'enahanda', 'händelselöst'.

Så är det, livet, förmodligen mindre spännande i ett häkte eller fängelse.

Samtidigt finns det en stark drift och nyfikenhet på 'det där livet', trots att det egentligen saknar 'liv', utan mera är laddat av ångest, möjlig ånger och utsatthet.

Folk lockas att begå brott av många olika anledningar.

Det är därför religioner talar om 'dödssynder'.

Men tanken på att det skulle vara just dödssynder hindrar inte människor från att förfalla till brott.

Det litet märkliga är dock att man inte behöver vara brottslig, det vill säga verkligen ha förbrutit sig mot samhällets regler för att bli föremål för 'rättsväsendets kvarnar'.

Man kan vara 'hur oskyldig som helst', bara råka bli tagen för att vara brottslig, misstänkt och straffad.

Det är där de olyckliga omständigheterna spelar in.

Så nästa gång det finns risk för att du blir oskyldigt anklagad för brott, se då till att inte plocka upp en blodig kniv, en pistol eller annat 'tillhygge, vapen' i närheten av en brottsplats.

Var inte ens där, innan eller efteråt, alldeles oavsett när lagens drängar behagar dyka upp.

Ja, jag vet.

Jag har drivit iväg i mina tankar kring brott och straff.

Den ursprungliga tanken var att skriva något om övergrepp, makt och maktlöshet.

Kanske är ämnet för stort för en enda person att som filosofera kring?

Tanken på ett möjligt straff hindrar inte maktmissbruk, hindrar inte vardagsmänniskan från att sätta sig över sina 'civiliserade instinkter'.

Om man nu alls bör sätta in 'civiliserad' i samma mening som 'instinkter'.

Det som kan hindra en människa från att begå brott är sådant som kallas känslor och föreställningar.

Känsla av och för att handla 'rätt' eller för den delen 'fel'.

Föreställningen om en sorts rättvis värld, om värderingar som skall, kanske eller kanske inte, kunna omfatta alla.

Föreställningar om jämlikhet, jämställdhet, frihet och annat sådant där som folk på en och samma gång kan hylla som ideal...
...bara för att någon eller några öl senare förkasta och tänka på som 'struntprat'.

För envar möjligt undrande, det är inte bara handelsbalansen som är ambivalent.

Det är inte fel att onanera sin tankeverksamhet, dessutom är det skönt.

I andra länder får man sitta i fängelse, inte för att man tänker 'fel', utan för att man låter sina tankar 'tala'.

Skulle man fängsla folk för vad de tänker, skulle vi alla vara frihetsberövade.