1.
Le, öppna famnen, mänska. Le, jaga bort din rädsla.
Le, mot din värld, se hur vacker den är.
Se hur gryning likt ansikt skimrar, låt så dig själv få glimma.
Möt livet mjukt och stilla. Le, ge dig frid.

Le, öppna famnen, mänska. Le, jaga bort all rädsla.
Se nu det barn, som du bär inom dig.
Ge det chansen att kunna skratta, glädjen att våga älska.
Se allt det mänskliga i dig…..

2.
Le, öppna famnen kära. Le, låt mig vara nära.
Se mig och ta mig för den som jag är.
Jag kan ingenting stort förändra,
gör bara allt mitt bästa
måste få duga i mig själv – ge mig frid.

Le, öppna famnen kära. Le, låt mig bara vara
nära hos dig, nära mildhet, din barm.
Jag är man och jag vill bekänna
mannen i mig vill säga
”Älskade, du är ju mitt värn – du min vän… ”

Alternativt slut, sista vershalvan:

Le, ta emot mig kära. Le, låt mig bara vara
nära intill, känna ömhet i famn.
Jag är kvinna, jag vill bekänna
kvinnan i mig vill säga
”Älskade, du är ju mitt värn – du min vän…”