Det kan i överförd form handla om hur
stora skor du har när du sätter den andra
framför den ena och går dig väg genom livet.
Eller så betyder det symboliskt sett

något annat, att du sätter dina spår
i livet, för andra människor att se och iaktta.
Då spelar just skostorleken liten roll, som
en moster till mig aldrig brukade säga

och nu är hon inte mer och då spelar det just
ingen roll vad hon sade för hon sade aldrig
något annat till mig än antingen 'mat' eller 'affär'.

För hon sade dessa ord på finska
och jag förstod vad de betydde för henne.
Du sätter och gör dina avtryck i andra
människors verklighet och så går det som

det går sedan. Idag har jag tvättstuga.
Där var en annan kvinna innan jag kunde
gå in och när jag såg att det var ostädat
påpekade jag det åt henne.

Då anförtrodde hon mig en hemlighet.
Hon sade att eftersom det var ostädat innan
hon kom så städade inte hon heller.
Varpå jag förstås svarade att det är hennes

ansvar att städa efter sig även om ingen annan
någonsin städar före henne.
För själv städar jag efter mig varje gång, det
är så självklart för mig att göra det.

Det är litet som att torka sig i arschlet
när man har bajat och sedan spola efter sig
och tvätta händerna.
Att städa efter sig är en självklarhet, dessutom

sitter det stora skyltar i tvättstugan om att det
är ens förbannade skyldighet att städa efter sig
och jag föregår gärna med gott exempel där.
Jag berättade för henne om min hemlighet.

Det är min förbannade skyldighet i livet att göra
tillvaron så trivsam och trevlig för andra att de
skall vilja fortsätta att trots allt leva i den.
För om jag inte ser till att göra min beskärda del

av jobbet med att få andra att trivas i mera
verkligheten, hur skall då andra kunna förstå sig
på att det är just så man gör här i tillvaron?
Jag skulle vilja se hennes man fråga henne

varför hon inte har städat hemma
(hon är en sorts hemmafru)
och hon svarar att det är ingen annan som
städar före henne och att hon då inte förstår

varför hon heller skall städa.
Det kunde vara en intressant scen.
Likadant med folk som sitter med fötterna
på sätet framför med sina jävla skor på ett

allmänt transportmedel.
De skulle kunna svara att
'jomen så här gör jag hemma, det gör vi alla
hemma och det är det aldrig någon som säger

något om där.'
Den som sätter sig i soffan sitter där med
skorna i närmsta fåtölj eller så liggar man i
soffan med skorna på.

Särskilt regniga dagar då man varit ute och
dragit hem lera och grus, då är det skönt att
kunna vila i soffan.
Man får ju tänka på att om man själv skall få

en välförtjänt vila, så varför då också inte skorna?
Det är ju skorna som bär mig
hela vägen hem igen.
De har gjort sig förtjänta av litet vila och det

gör de genom att sitta kvar på fötterna när
jag kommer hem och sätter mig i
vardagsrummet framför teven tills morsan
eller kärringen kommer dit med en skottkärra

och kör mig i säng... eller bara åt helvete...
(På något sätt måste en text avslutas så varför
inte på just det här viset? Men så försök själv då
om du tror att det är så in i vassen lätt? Du skall

få vet en liten hemlighet. Jag hade tänkt göra ett
litet uppehåll i att skriva och lägga ut texter men så
kliar det så förbaskat i fingrarna att jag helt enkelt
inte kan sluta vara så som en fyrbåk i verkligheten)