Kära,
min mamma
var finner jag dig

Du hjärtans mor

åldern har börjat att snudda vid mig
vid åtti
gick du själv hädan
vid åttio
tog du färjan
till den andra sidan, till annat land

Kära
min mamma
än hör jag din röst

Du hjärtans mor

inombords där du har skapat ett rum
av mildhet
av stilla smekning
av viskning
av tröst och omsorg
säg, hur bör jag leva min ålderdom

Kära
min mamma
jag finns ju här än

Du hjärtans mor

fast kroppen har styvnat och gången är skral
och håret
är vitt som ditt var
och sömnen
är grund som din var
likväl har jag tanken om segling kvar


Kära
min mamma
så hör du mig nu

Du hjärtans mor

stråla ditt leende från tid och rum
så skall
jag få kraft att segla
så skall
jag få mod att leva
med glädje och njuta min återstod

Kära
min mamma
säg, vet du alls om

Du hjärtans mor

att en dag kanske du skådar din son
som kommer
med fyllda segel
som korsar
det stora svåra
med tiden på Jorden som minne blott