Elsa och Jonas sitter vid köksbordet och filosoferar, de är bästa vänner och träffas över en kopp hett, medan de diskuterar sina liv tillsammans med sina bättre hälfter. Elsa är först ut efter en smula småprat om vädret och ekorrars liv.
- Min man Hans vill inte hjälpa till hemma.
- Vad menar du med hjälpa till?
- Jo, om jag säger att jag ska ha tvättstuga så vill han inte städa golvet efteråt eller ens vika tvätten fast jag säger åt honom att göra just de sakerna.
- Ni är väl gifta med varandra?
- Vilken dum fråga, det vet du ju att vi är.
- Men du vill vara hans chef och säga åt honom vad han skall göra, istället för att ni tillsammans planerar dagen och kommer överens om arbetsuppgifterna?
- Jag förstår inte hur du menar. Det är ju jag som har tvättstuga och han som skall hjälpa till.
- Jag misstänker att du har en smula märklig inställning till saken. Försöker han att någonsin vara din chef och bossa över dig, eller brukar han fråga om du vill vara med när det är något han vill pyssla med?
- Han frågar om jag vill vara med när han vill syssla med något.
- Så han betraktar dig som en jämlike då?
- Det gör vi ju båda två.
- Så du menar att när du har tvättstuga så frågar du honom först om han vill vara med?
- Jaså, nä det gör jag inte. Jag säger att vad han än har tänkt sig att göra så skall jag ha tvättstuga och han skall hjälpa till.
- Så när han skall utföra en syssla och frågar dig, då är ni jämlikar. Men när du skall ha tvättstuga så är du hans mamma eller boss?
- Jag tycker inte om din ton.
- Verkligen?
- Ja och de här kanelbullarna, vem har bakat dem?

Här gör textförfattaren en paus för att gå och snyta sig och för att läsaren ifråga skall kunna begrunda texten. Texten ber om att få återkomma senare samma dag.