Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

277.SANNINGEN GRÄT BITTERT...

när dina outgrundliga ögon
dunkade i min själ........

NEDRIGHETER VAR AVSKYVÄRDA!

OCH

JAG _ RYMDE _ LÅNGT _ BORT
FRÅN _ DENNA _ SORGSNA _ TID........

Sinnet lämnade sitt hem
och kroppen gick omkring/vimmelkantig
och bekymrad för sitt liv.................

FÖRKROSSAD _ ALLDELES _ FÖRVIRRAD
EN_ LITEN_ FLICKA_ FÖDS_ I_ MIG _IGEN!
OCH _ GICK _ VILSE
I _ LIVETS _ SUDDIGA _ LABYRINTER .




Övriga genrer (Drama/Dialog) av Lollitta VIP
Läst 232 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2014-12-17 18:40



Bookmark and Share


  petter rost
Mitt bland 'Livets Suddiga Labyrinter' räcker du fram prologen,
"SANNINGEN GRÄT BITTERT...
när dina outgrundliga ögon
dunkade i min själ........'.
Texten är, jag vet inte vad jag ska säga... den är andtäppande, den griper tag i tanken och sinnena, släpper inte taget men släpper efter några rader ut ännu en av dina ut-och-in-vända poetiska bilder som tar som ett strypgrepp på mej. Snälla poetvänner... läs dessa ord, långsamt, nogrannt, ett för ett och om igen:

"Sinnet lämnade sitt hem
och kroppen gick omkring/vimmelkantig
och bekymrad för sitt liv................." –

Kan ni sitta ner som förut nu, äta, se på TV eller . . . Själv måste jag packa ihop för den här dagen.
2014-12-21

  Ronny Berk
vilsegången, förvirra, förkrossad ... god poesi !
2014-12-17
  > Nästa text
< Föregående

Lollitta
Lollitta VIP