QUINNA UNDER REHABILITERING 

Vaknar mitt i sömnen, blir glad en ny frände i mitt flöde från Poeter. Jag läser och skriver lite, för att somna om, som vanligt nickar jag till. Har innan tittat in till.en ödmjuk man jag är så förälskad i. Då jag nickar till ser jag ofta bilder, upplevelser saker el hör röster säga saker.

Nu drömde jag att jag drog till mig banden i midjan i en lila klänning för honom..?  

En mycket märklig dröm. Å andra sidan det är tack vare honom jag vågat bära klänning igen. Vilket jag älskar. Honom och att känna mig Quinnlig och feminin. Han är en sådan förebild i att vara stark, ledande men ändå så känslig och ödmjuk.

Med honom vill min Quinnlighet blomma. Jag är tacksam för det varma jag upplever och jag önskar fortsätta att läka och landa så jag kan ge livet, mug och honom fint tillbaka.

Jag vill vara en fungerande Quinna. Jag vill kunna leva. 

Det ska gå, jag är så tacksam för allt stöd och uppmuntran jag har via er och alla fina vänner och från min fysioterapeut, arbetsterapeut och boendestöd.

Jag gör stora framsteg säger alla som ser.. 

Jag vill vara på rätt väg.

Jag:

Går, tränar och simmar, jag har fokus på fysisk aktivitet nu och att bli fin. Kunna dansa igen. 

Jag köpte mina första jeans på säkert 16 år igår i storlek 54 magiskt ett tag räckte ej 64... Jag köpte även något jag älskar en fin aprikos-beige-guldig färgad paljetttopp samt tre par svarta byxor/pants i ekologisk bomull och svarta benvärmare till kanonpris på Lindex. 

I provrummet i spegeln ser jag en mindre Quinna, mycket mindre 67 kilo lättare. 

Ingen jag talat med har känt sig vacker i provrumsbelysning. Jag har även då jag var ung och i min vackraste period känt mig så ful och blivit ledsen och modlös i just provrum.. 

Igår såg jag, riktigt såg hur illa skadat mitt lår är efter bilolyckan 1988, den skadan som sårat min Quinnlighet så.. Benen skiljer sig markant. Jag hade en gång fina proportionerliga ben som jag fick mycket beröm för.

På baksida höger lår där bindväven klövs av bilen (jag var gångtrafikant) ser det väldigt "slafsigt ut. Det har dels samlats avstannat flöde pga hämnat lymfsystem enligt expert på andning och lymfcirkulation Anders Lönedal och dels skapats av fett och slagg.. 

Jag blir inte nöjd förrän jag har proportionerliga ben, vältrimmade, spänstiga lår och blir av med de fyrkantiga höfterna och får rundare och cellulitfria stjärtklot, smala midjan ska åter få framträda och höfterna ska vara runda, ibte som nu fyrkantiga. Min mage ska på något mirakulöst sätt LYFTA SIG. Nu är där det mesta av övervikten, ca 25 kilo massa, dock ej fett säger Anders som undersökt mig noga med elektroniskamätningar och manuell översyn. Det är trög protenrik vätska denna massa, pga knas med lymfvätska och cirkulation.

Han sa: "Vi ska fixa detta!"

Det kändes så skönt att våga visa magen för honom i samband med våra terapeutiskta möten. Vid första undersökningen grät jag för jag skämdes över att vara så ful. Jag fick då spontant en tröstande faderlig kram. Anders är som en trygg stor björn och så snäll. Stark och intelligent. Varm och genuint ärlig.

Andra gången vågade jag i en liggande andningsövning visa honom hur illa det var med magen.

Det var så skönt att han höll med och sa att det inte var bra och att han själv (vältränad rugbyspelare och naturmänniska mm) inte skulle vilja se ut så. Jag hatar när någon förringar mitt PROBLEM och min LIVSMÄRTA.

Först genom att ERKÄNNA problemet kan det ju åtgärdas! Förnekanden leder inte någon nån vart, jo till långsamt sämre livskvalitet och som i mitt fall nästan långsamt självmord då kroppen börjar släcka ner. Jag räddades i nästan sista stund enligt ART (AndningsResursTeamet) i Borås lasarett med min vikt 175 kilo, och min grava sömnapné och då var jag ofta i koma , ett dreglande kolli och fick bensår efter bensår så en läkare sa att om jag inte tog antibiotika så i värsta fall kunde det bli amputation.

Idag är mina vrister blå och missfärgade och där finns även lite åderbrock.

Jag vill vara fin i öppna kvinnliga skor.

Jag vill kunna ha strumpebandshållare och sexiga och kvinnliga höga strumpor.

Jag vill ha fina stringtrosor som gör benen optiskt långa och fina.

Jag vill ha en fin lite rundad mage och en glad och frisk navel.

Jag vill ha utstående, kraftiga runda stora kvinnliga stjärtklot.

Jag vill ha vältränade lår, fint skulpturerad baksida och vältrimmad insida.

Jag vill ha en vältrimmad och vacker Yoni.

Jag vill träna brösten så mycket det går, de hänger men jag vill ej låta knivar från plastikkirurger riskera min känsel och skära i energifält och förstöra mer bindväv ..

Jag vill få spänstiga överarmar och bli av med sladder och häng som är resultatet av viktnedgång och att jag ej tränat optimalt.

JAG VILL MIN KROPP VÄL.

JAG VILL VARA SNYGG, SEXIG OCH VACKER.

JAG VILL ÄLSKA I EN HYLLNING AV ESTETIK. ÄLSKA MUSKLER OCH HUD, RÖRELSEFÖRMÅGA OCH SMIDIGHET.

Jag vill vara Amazon. Jag vill kunna fajtas för Kärlek. Jag vill ÄLSKA.

JAG VILL DANSA, SVÄVA FRAM.

JAG VILL VARA QUINNA..

Det är en lång bit kvar. Kanske har jag kommit nära mål om ett år?

Jag accepterar inte längre att släpa på min sorg och mitt fysiska förfall. Jag har bett flera om hjälp, jag får hjälp och stöd och tar tacksamt emot den. Jag tar ansvar för min hälsa och mitt liv.

Hur ska jag annars kunna bli en  trygg partner att ge och kunna ta emot Kärlek?

Gud, hjälp mig skapa kraft att bli Quinna. Haha nån som har ett revben över?

V I C T O R Y 

© DominiQue - naket, ärligt och prestigelöst ur mitt Vildhjärta 

Som Amazon i Lust-metoden ingår "den Nakna stridskonsten" genom att vara totalt ärlig så kan inget avslöjande hota mig om jag vet vad jag gör och är ett steg före.

Det ska bli så kul att toppa detta frampå med genuin fysisk stridskonst då ska kropp, själ, tanke och hjärta komma i balans, glädje, styrka och samklang.

Amen

DominiQueen of Passion

Foto & Text

DominiQue NVC Costa 

11 augusti 2015 - Ljusbrons år

Ett år efter (Ordets år)  separationen från min fd Prins sedan 18 år. Fortfarande min käre kollega på veckosluten.