Mittemellan - Robert Jonsson
Mittemellan är Robert Jonssons debutbok som präglas av en tydlig berättarglädje och ger plats, att hylla skrivande. Poeter.se har tagit chansen att ställa några frågor till Robert om bokdebuten, skrivandet och det där mittemellan.
Grattis till utgivningen! Hur känns det att ha gett ut en bok? Oj, det är en hel orkester av känslor. Det känns storslaget, kul, häftigt och också lite skrämmande. Vad handlar din bok om och vem är den tilltänkta läsaren? Mittemellan blandar mycket mellan bladen och innehåller dikter skrivna under åren 2012 – 2015. Varenda människa skall förstås läsa den, men den som tycker om dikter med ett mer direkt tilltal kommer förhoppningsvis att uppskatta den. Även om de allra flesta dikter är subjektiva så tycker jag det kan finnas ett allmänintresse i texterna. Det är lite av det Ekelöfska, min botten är också din botten Vad gör du när du inte skriver? Jag jobbar, pluggar, läser, skriver, springer -massor, umgås med min hund och dricker öl. Vad motiverar ditt skrivande? Till en början var det mest en kul grej sådär, men jag märkte att det gjorde något med mig. Det väckte tankar och gjorde att jag fick en närmare kontakt till livet på något sätt. På många sätt är skrivandet ett sorts kartritande. Det var som att mata ett monster. Ju mer jag skrev desto mer ville ut. Det bara rasade i mig. Naturligtvis var mycket som kom ut inte särskilt läsvärt, men det gav mig ändå massor. Och som jag var inne på så fick jag god hjälp av människor att utvecklas. Och det är nog också en av de starkaste drivkrafterna. Utveckling. På alla plan. Jag kommer förresten ihåg den första kommentaren jag fick på min allra första text. Kommentaren lät ungefär så här: ”Styrkan i texten känns utan åtta utropstecken. Känslan förmedlas av orden, lita på dess kraft.” Jag ser ändå att jag har utvecklats en liten bit sedan dess. Har du några förebilder eller speciell inspiration för ditt skrivande? Inte direkt så, men jag gillar författare som skriver direkt och med hjärtat. En utav de första som jag fastnade och inspirerades av var Bukowski. Och för mig är han inte bara en alkoholiserad snuskgubbe. För mig är han poeten som förmedlar på precis det sätt jag beskrev och tycker om. Med hjärta. Sant och direkt. Av nutida svensk poesi så tyckte jag mycket om ”Kallskänken”, av Jenny Wrangborn. Hur vet du när en dikt är bra/färdig? Det är väldigt olika. En del dikter kommer ut med en fullkomlig självklarhet och sätter sig som en tatuering. Andra måste ligga till sig en tid för att skapa avstånd, för att man riktigt ska kunna se vad det är för något. Hur fann du poeter.se? Jag kommer inte riktigt ihåg, men jag tror att jag Googlade mig till sidan någon gång under 2012. Något jag är väldigt glad över att jag gjorde. Inte bara fick jag konstruktiv kritik på mina texter rätt omgående, jag knöt också närmare kontakter som drev fram min utveckling. Mittemellan skulle aldrig blivit till om det inte var för poeter.se och dess medlemmar. Framförallt medlemmen Sanningsägaren, har betytt enormt mycket under de här åren. Något du vill du skicka med till poeter.se medlemmar? Ja! Vårterminen 2013, gick jag kreativt skrivande på Österlens folkhögskola med Katrine Hamori som kursansvarig och tog ytterligare några kliv i min utveckling. Poeter.se i all ära, men här fick jag en hel annan sorts textkritik. Tydligare och fränare. Det viktigaste jag tog med mig var nog ändå deadlines. Man kan sitta och pilla med en text i evigheter, men med ett slutdatum så arbetar man på ett helt annat sätt. Så var det åtminstone för mig. Gränser befriar. Om löpningen
Sommaren 2014, med en fysisk status som ett läckande kylskåp från sjuttiotalet ställde jag mig själv mot väggen. Jag anmälde mig till Stockholm maraton och berättade det för varenda människa jag träffade. Förutom maran det året -2015, blev det också Stockholm Ultra i augusti. Två fantastiska arrangemang. Och alltsedan yttrandet 2014, har jag fortsatt springa. Något som hjälper mig också i mitt skrivande. Få saker lösgör tankar satta i betong som löpningen. Nu försöker jag utvecklas inför 2016 och förhoppningsvis slipa tiden på maran, vilken jag förövrigt redan betalat in mig till. ”En dag vaknade jag upp med en stark känsla för att springa, så jag gjorde det.” Ungefär så svarade den japanske författaren Haruki Murakami, på en journalists fråga om varför han som 33-åring började springa. Han pratar om samma ingivelse då det gäller hans skrivande, det som startade under tiden han som 29-åring tittade på en basebollmatch. Och så var det också för mig. Även om det naturligtvis är en process och säkert latent funnits där hela tiden så medvetandegjordes det en dag. Plötsligt fanns det bara där, lusten att springa, lusten att skriva.
Poeter.se tackar Robert och önskar lycka till med både med boken, löpandet, skrivandet och allt där mittemellan!
Boken - Mittemellan - finns att köpa här
Blogg
(Medlemmar)
av
Redaktion poeter.se
Läst 1743 gånger och applåderad av 13 personer Publicerad 2016-04-03 22:38 
|
Redaktion poeter.se
Senaste nyheterna
GOD FORTSÄTTNING PÅ DET NYA ÅRET ALLA POETER! En liten uppdatering om vår poesiantologi - Poeter 20 år! Vi öppnar 3 rimmade paket - Rimtävling Här nedan presenteras de vinnande bidragen i poeter.se Julrimtävling! Julrimstävling #3 - Tredje advent |
|||||||||||||||||||||||||||||||||||
Genom nattlånga korridorer fyllda av ensamhet, sjukdom och död öppnas dörrar. Frågor ställs och råd ges till ängsliga. Dikter om Cortina DAmpezzo och Converseskor ryms bland gravstenar, alkohol, bearnaisesås och kärleksförklaringar till hundar.
