Jag ställer mig i ljuset, ingen ser mig
Jag lägger mig på marken, alla trampar på mig
Jag skriker ut av förtvivlan, \"vännerna\" låtsas inte om mig
Jag tystnar, är en i mängden
Låtsas vara som alla andra
Hur ska jag bryta mig ur?
Min närmsta \"vän\", räcker mig handen och drar upp mig på fötter
-Skäm inte ut oss sådär igen, ryter hon mumlande till mig
Jag stänger munnen, och öppnar den aldrig igen