Att ord inte räcker till...det är något jag inte vill!

Jag önskar att jag kunde förklara, att jag varje dag vill vara din fagra...

kärleken till dig har varit min största rädlsa, för jag visste att den dag jag visade min glans och siktade mot din stjärna, så skulle jag bli den vackraste bland all förlorad distans och jag skulle förmå mig att ge oss en chans...

Kärleken till dig har varit och är min största lycka, aldrig har jag varit i en sådan balans med någon annans individuella kärleksband...

I dag så finns inte igår för mig...I dag finns bara du i min framtid och mina dagar kommer aldrig vara den andra lik...för du gör min dag unik och om jag ska vara specifik och försöka förklara varför jag är så rik...

så ser det ut så här:


Jag älskar dig!
För du får mig att små le, när du inte känner hur mitt hjärta klappar snabbare och hårdare med bara en blick från ditt vackra, egendomliga, lyckliga ansikte...jag blir nervös när jag vet att när jag faller in i en dimmig sömn i din vackra, underbara mystik av bara din existens...

Ibland försöker jag stå i mot din förtrollande charm och behålla mitt lugn men efter en stund försvinner jag in i din värld och vet inte om jag änns vill hitta ut...

Men jag ska ju inte förlora min indentitet och vara en parasit på det som smakar bäst hos mig (just dig)...
Symbiosen jag upplever tillsammans med dig gör mig ibland så skräckslagen att jag kan börja gråta för att jag vet att jag skulle kunns ge dig hela min själ om du bad....

Det vackra med dig som du ger mig är att du ser mig så unik, ibland blir jag galen när jag inte vet hur jag ska försöka leva upp till de förväntingar du har på mig men sedan sansar jag mig och på minner mig själv om att jag faktiskt är unik och att det inte är speciellt svårt att vara mig själv...


du är min källa till liv, hopp och kärlek!


Sergej du är allt för mig!