solen bryter fram i gryningen
mot det silvrigt ljusa röda strimmor
i violett och guld
staden fylls av bländande ljus
årstiderna klär av och på träden
vinden i hjärtat, mot ansiktet även
tror ni
men dansande fötter rör sig rastlöst
genom tid och rum
om jag kunde skulle jag trösta, vagga vind
och torka tårar

solen bryter fram i gryningen
mot det silvrigt ljusa röda strimmor
i violett och guld
staden fylls av bländande ljus
årstiderna klär av och på träden
vinden i hjärtat, mot ansiktet även
tror ni
men dansande fötter rör sig rastlöst
genom tid och rum
om jag kunde skulle jag trösta vagga vind
och torka tårar

när jag sluter ögonen hör jag musiken
din fågel sitter bakom revbenen
och sjunger
vinden i hjärtat

om jag än är ensam hör jag musiken
det finns inget jag kan göra
årstiderna klär av och på träden
vinden i hjärtat, mot ansiktet även
tror ni
om vi bygger ett hus på lösan sand finns inget
men när grunden finns
står huset kvar