Där fick du näring igen,
trogne bundsförvant.

Är det så att du faktiskt håller mej vid liv?
Och inte tar död på mej?

Du är hos mej hela tiden.
Varför kan vi då inte bli vänner?

Tillsammans kunde vi utföra stordåd.
Din kraft kunde du hämta i vår tvåsamhet.
Och låta mej - någon gång - få verka i ensamhet.