Många drömmer om värme, god mat och lata dagar när ordet ”semester” hörs.
Jag är en av alla dessa semesterfirare. För det spelar ingen roll om resmålet heter ”Mallorca”, ”Marbella” eller ”Thailand”. Den goda maten finns på alla dessa ställen och den sköna vilan finns också.
Men efter 7 dagar på beachen så börjar min hemlängtan göra sig påmind. Efter 14 dagar är det förfärligt! Man vill hem. Se sina vänner eller så säger ”hälsan” ifrån och då är det dags att dra hem.
För min del råkade jag ut för njur-problem (”pajade njurar”) de sista dagarna. Att upptäcka att man kissar blod istället för urin var väldigt omtumlande. Jag tänkte så här: ”Hinner jag hem till akuten på Södersjukhuset i tid, innan njurarna lägger av helt och hållet”? Nu sitter jag i en lånad rullstol på den internationella flygplatsen i Phuket och väntar på mitt plan. Och hoppas hinna hem. Nu får det räcka med mitt semesterfirarande…


PS. Nå, hur gick det med min hälsa, kanske någon undrar. Detta är vad som hände: Sjuksköterskan på Sjukvårdsupplysningen 1177 rekommenderade mig, idag klockan 14.12, att omgående besöka Närakuten på Rosenlunds Sjukhus, för där väntar man "bara" 1 1/2 timme jämfört med 8-10 timmar på akuten på Södersjukuset eller Huddinge sjukhus.

PS. PS: Jag hann alltså bli inskriven, göra alla prover och få provsvar, träffa läkaren, få recept på antibiotika på mindre tid än 3 timmar (!) på Närakuten. Dessutom fick jag en energidryck med macka när jag "råkade" nämna att jag är diabetiker typ 2 som inte ätit på mer än 7 timmar. Jag gillar Närakuten. Nästan lika mycket som Thailand..