Åtskilligt med artiklar, manus till böcker, pjäser (teater)
olika slags yttringar inom politik och konst, skulle aldrig
ha producerats, om det vore förbjudet att skriva och ha
yttrat något under ett påhittat namn.
Kanske så många som en trettio eller fyrtio på hundra,
skulle aldrig ha sett dagens ljus, om många så kallade
'kända verk' aldrig fått se 'dagens ljus'. Flera som olika
författare skriver under flera olika namn.
Tavlor målas av människor som bara skriver exempelvis
'R. Larsson', P. Smith eller A. Andersson, M. Morgan.
Den som vill förbjuda anonymitet, kan lika bra säga att
bara en sorts verk alls får produceras.
Nämligen sådant som exempelvis att förbjuda och bannlysa
allt som inte har hänt. Alla sagor och påhittade äventyr.
99 % av alla manus till film, teater, böcker skulle aldrig
kunna bli till.
Alla som jobbar i underhållningsbranschen skulle få 'slå
igen' i princip. Men det är kanske det som blir effekten
av att göra allt 'kemiskt fritt' från frihet.
Allt som produceras 'måste' vara sant i så fall.
Det påminner om människor som träffas och bli ett par
där den ena eller båda säger 'vi skall alltid vara sanna och
berätta allt'. I så fall kommer anmälningsplikten att kunna
vara som följer. 00.00 låg jag och sov.
03.24 vaknade jag, steg upp, satte den ena foten framför
den andra, gick på toa, men före dess kliade jag mig på
hakan, tog mig om näsan, kliade mig i örat, tände en lampa,
höjde först höger fot och när jag satte
ned den på golvet höjde jag vänster fot för att gå nästa steg.
Det vill säga att om allt in i minsta detalj skulle redogöras
för 'till pnnkt och pricka, skulle allting skrivas 'rapport på',
sekund för sekund dygnet runt.
Det som bör kunna ersätta 'full kontroll' är förstås tanken
att människor tar ansvar för sina egna handlingar. Det är
snarare där som 'problemet' finns. Att få människor kan
tänka sig att göra något 'gratis'.
Det vill säga att göra något utan att hela tiden fråga annan
'vad tjänar jag på saken'. I en del andra länder än Sverige
tar människor inte betalt i 'reda pengar' för att vara reserv.
Ungefär som alla vilka är frivilliga.
Om de som gör saker utan att få betalt för mödan, skulle
plötsligt säga 'får jag inte betalt i pengar' så kommer jag
inte att göra det där gratisarbetet som människor är så
beroende av att det alls blir gjort.
Det skulle allt se ut det. Då skulle 'samhället' klappa ihop
och få 'lägga ner' verksamheten ganska så omgående. Trots
att det finns 'kulturarbetare' som vill ha betalt för att agera
det finns massor av individer som
ställer upp gratis. Vad har det med anonymitet att göra?
Om människor som känner att de kan få agera med det
slags skyddsnät som anonymitet ger, känner de troligen
att de kan få ha 'fria händer'.
Om de inte skulle få göra saker på eget sätt, utan hela tiden
följa regler som måste kännas rätt godtyckliga samt som
'styvmoderliga' så skulle det nog bli än mera svårt att få
något gjort alls av människor'na.
Du skulle nog bli en usel diktator om du av tillräckligt
många människor valdes till ledare eller tog dig rätten
med våld för att kunna regera efter eget godtycke mest
hela tiden, skulle du tacka ja om du 'fick chansen'?
Varför inte? Kunde vara kul att förbjuda allt som inte direkt
intresserar dig. Du skulle kunna förbjuda andra att göra
det som intresserar dig själv. Du skulle kunna 'få fria händer'
att slippa ifrån allt ansvar precis 'hela tiden'.
Du skulle kunna ha 'hela sandlådan' för dig själv eller
bjuda in ja-sägaren, blott den hela tiden hoppade när du
bad någon att hoppa. Du skulle antagligen bli som ett barn
ungefär, eftersom det är svårt
att stå emot frestelser. Kommer jag ifrån ämnet? Men varför
inte tillåta dig själv att 'leka litet', när du ändå kan, om du kan
vill säga. Du kan läss dig till 'hur det brukar gå' när något som
känns som godtycke 'ges fria tyglar'.
(Det här sättet att sätta texten på existerar inte i skrivrutan,
utan det är något programmet delar upp texten i, vilket känns
vilseledande för den som skriver själva texten.)
Ett problem med just frestelser och känsla av makt, det är
att 'tygla sig själv'. Maktens sötma kommer att kunna som
korrumpera envar, blott människan tror sig kunna gå fri
från att ta eget ansvar för eget agerande.