Tre eller fyra
Två eller en
Varför är det så svårt att obegränsat utan panik och kaos, älska och känna sig tillräcklig till dom som mig närmast är

Andra de kan utan besvär
Är jag sjuk såpass att jag ej sinnen riktiga bär

Otillräcklig till er som är mitt liv,
Varför stannar ni när inget ni får, som ni borde speciellt när ni i ögat har en tår

Ett besvär till Midgård jag endast är, känner inte att jag ger till er mer än misär

Värdelös på alla sätt, min kärlek till er ger ingenting, som jag önskade att jag kunde ge, hela världen till er

Som en vidrig förlorare jag är, som bara ger er klagosång och besvär, resten av mitt liv, jag ängna till er att få uppleva ett liv utan bekymmer och panik, för att klara sig med pengar och mat, önskade ni hade en mor som va värdig er, ni är så underbara och borde få mer

Du min kärlek i livet är, vi nyss träffades på livets tråd, kan ej se vad du i mig ser, du kunde få vem som helst utan mina problem
En dag du vill inse, du skulle valt någon annan med bättre livskvalité

Nej inte ska ni tro att detta kväde är en "sång", ömkande för uppmärksamhet under livets gång

Kanske Nornorna klipper min tråd snart så kaoset blir försvunnit, lugnet kommer in likt en vind från Tors framfart, över grenar, stenar, jättar och djur, alla väsen vet när det är min tur.

Långt där inne i hjärta och själ önskan att Nornorna spinner min tråd väl
Att den glänsande av färg av guld kunde ge er vad ni förtjänar och att kaoset i min själ blir en svunnen tid att glömma och leva i frid

Tackar er för alltid i vår tid, hoppas ni i denna värld och tid, genast får uppleva kärlek obegränsat, och i salar efter endast glädje och harmoni, livets krydda är vackert det ni vill se när min tråd är avklippt och ni ej förpestning från mig uppleva med klagosång och värk, gudarna kommer för er hålla fest så ni njuta som ni är värda för evigt i gyllene dress

Fyra ni är som i mitt hjärta är, som är värda så mycket mer.

Önskan att kunna ge er så mycket mer, jag överlämnar livet, låter spunnen tråd brista,
livets energi nu sakta rinner ur, likt daggdroppar på bladet från urskogens sista manér
Nu ni äntligen slippa höra mer, endast vackra silverdroppar som sakta faller ner, Yggdrasil vattnas av livet mitt, något jag kanske gör riktigt med livet mitt då offer gudarna fick.

~ Jeanette Andersson ~