Ur missär föds mästerverken
Ur överflöd och begär föds de sämre verken
De som varken jag eller någon annan heller märker
När man är nere på botten kämpar man för att nå toppen
Men när man väl är på toppen så blir man så lost lenn

Det är inte förrän man står med båda 2 benen på mark
Som man känner sig så stark att man tror att man kan uppnå allt
Jag skriver när jag är uppe eller nere eller närhelst jag får den där sköna känslan
Ty för att fortsätta leva jag behöver denna
Mot alla rikedomar i världen skulle jag denna känslan inte överlämna
Poesi är allt för mig, det får mig att känna mig fri
Jag skriver om denna regim som de och inte vi väljer så fint att kalla för demokrati
Men poesi är för mig konkret realistisk sanning och inte hyckleri såsom politik
Jag skriver om känslor inte massa konstigt skit
Det här är bara äkta, mina rader kan va jävligt galna, fräcka
Detta är på riktigt inte fiktivt, ta mig på orden
Ty jag skall bör och måste vara omtalad även dagen då jag lämnat jorden
Jag kan bara klara av att skapa
När det finns tillräckligt mycket saker för mig att hata
Här på anstalt eller ute på satansgatan för jag slavars talan

Jag blir bara bättre och bättre på detta
Jag klättrar och klättrar för att detta bemästra
Jag stannar där hemma med papper och penna
Jag är en ensamvarg som föddes för detta
Jag greppar pennan och pappret
Skriver med känsla så vackert

Jag dog och kom tillbaks för det
Fanns så många saker som jag hade kvar att ge
Jag hade för mycket kvar lenn
För att bara lämna och dra lenn
Jag hade sällan fått alla svaren
Jag behövde ännu än fånga dagen
Det fanns för många saker som blev kvar lenn
Men jag skall dra och lämna staden

Men ur misär föds mästerverk
Jag blir älskad av hälften och jag lämnar resten märkt
Och jag skiter i vad resten säger
De få undantagen som inte ger mig någon chans, täpp käften i fejset!!!
Men vad ska jag lämna efter mig sen?
Skript poem och dikter som liknar ingenting annat
Ingen viljebrist knappast
Men jag fick en och annan snilleblixt författad

Jag ville dö, dra långt tidigt innan detta
Men jag stannade kvar vid liv för jag ville berätta
Jag ville bördan lätta
Ge mig ut på själavandring och med mina lärdomar här i livet försöka klättra
Mina drömmar - ni glömma att ni kan döda dessa!!
Jag kommer alltid att behöva kämpa
Mina ärkefiender bad för att något hemskt skulle hända visst
Men de kunde inte locka fram något självförakt i mig - nej - inte ett ända shit
Min seger och framgång ska ingå i ledet med deras nederlag och undergång
Ja, det ska ske i samma vända
Ni som ej kan hantera eller palla detta får stanna hemma
Och jag penslar fortfarande rim med samma känsla

Men som sagt ur missär föds mästerverk
Hälften blir märkt och resten stärks
Läs mina skripter från det blå på eget bevåg
Jag hänvisar dig och leder dig till seger som få
Följ mina råd och var medvetet hård

Detta min poesi får jag aldrig nog av
Mina skrifter ska bli en stor sak
Jag må skriva i en snabb dunderfart
Men när jag skriftar bläck på ark så blir allt underbart
Många frågar mig hur kunde jag??
Vad tror du själv: hur kunde Gunde Svahn??
Jag har talang jag var ett underbarn
Men jag är nattaktiv jag sover knappt en blund idag
Men allt ska vara som det blev för annars blev det inte som det skulle va
Materialistiskt shit går på riktigt bort
Allt förutom de få undantaget som är av viktig sort
Till kapitalistisk shit
Sug min antifascist-dick bitch
Om du efter verk som är bättre söker
Kolla på de som blev ihågkomna efter döden
Och se till er själva, söner
Och ingå i riten och älvabönen