UTBÖLINGEN

Det går små tunna trådar genom den tröstlösa tystnaden, vibrerande kopplingar som sammanslutits, förevigats i tidlösa hjärtans upplysta kammarrum

och jag är en livets fördömda åskådare

En tyngd av vemod sänker sig långsamt ner i maggropen, sekunder till tårars forsande utbristningar, så småningom glänser världen genom själens neddränkta kikhål

och jag vill skyla mig i dimmors slöjor

Alla dessa blickar, uttryck, famnar, ord ---instämmanden, ett pågående utslocknande, ett fortsatt livslångt förstärkande av isoleringens desillusionering

och jag balanserar in och ut, genom alternativa verkligheter


17/4-25